Evelina

Speciellt tack till alla fina kommentarer, det värmer mitt hjärta att så många bryr sig, tack.

Folk som kanske inte vet riktigt hur mitt liv ser ut och hur det såg ut, så nu ska ni få veta lite grann iallafll. Självklart vill jag inte skriva allt om det som händer eller har hänt i mitt liv. Men efter att Tobias har gått bort så är det väldigt många som har börjat läsa min blogg, och många som har kommenterat.

För fyra år sedan i Maj så gick min pappa bort av tragiska skäl.Jag klarade mig bra efter det, men sorgen sitter inne i mig, jag tänker på honom varje dag. Även fasst man inte gråter så finns den alltid med, sorgen. I December, samma år som min pappa gick bort, så kom Tobias in i mitt liv, som en prins på en vit häst. Tobias har varit den mannen, killen, istället för min pappa. Jag bearbetade aldrig min pappas sorg eftersom att min stora kärlek kom in i mitt liv och räddade mig från allt ont.Jag ställer mig frågan om och om igen, varför just jag? Varför ska allt drabba mig, har jag gjort någonting för att förtjäna det här? Livet är väl bara jävligt orättvist! Men jag ska kämpa, jag ska kämpa vidare för min familj, för mina vänner och speciellt för Tobias. Det kommer att ta tid, och saknaden kommer bara att växa. 

Jag saknar min älskade Tobias, en och en halv vecka utan dig, det har varit tomt, ensamt och kallt! Att inte få höra den underbara röst som säger: Jag älskar dig Evelina. Mitt hjärta är i tusen bitar, utan dig känner jag mig som ingen. Du är den som jag kommer att kämpa tillsammans med för resten av mitt liv, även fasst du inte syns. Men inom mig så har du den största platsen. Jag älskar dig & saknar dig så oerhört mycket! Du & Jag föralltid, och så ska det förbli!

JAG ÄLSKAR DIG JÄTTE MASSOR, JAG JÄTTELOVAR <3