Evelina

Så mycke misstolkningar!

Det är bara så svårt att leva ett vanligt liv utan min stora kärlek. Så mycket kärlek som var mellan oss är svårt att tänka sig att många har. Min underbara Tobias, livet är jävligt tungt utan dig, men vi alla vet att du har det bra där du är nu. Men det är endå svårt, så mycket som jag saknar dig, det går inte att beskriva, min kärlek till dig är så stark, du & jag föralltid, vi sa alltid så. Så många fina och underbara minnen, ni ska bara veta. Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet, så mycket som du kämpade för att det skulle bli vi, och du lyckades jävligt bra. Den dagen då det blev du och jag, den dagen var jag den lyckligaste i världen. Visst att det har funnits skavanker, men dom har vi alltid löst. Det skulle alltid vara vi två, och så kommer det fortsätta. Fasst att jag inte ser dig eller kan röra dig, så vet jag att du är här med mig för varje steg, varje andetag jag tar  & varje hjärslag som går. Jag sa alltid till dig; du är som en ängel utan vingar, men nu, nu är du den vackraste ängeln som någon någonsin har skådat. Du kör folkrace där du är, det vet jag. Du vilar i frid, visst, men lugn och ro är det iallfall inte där du är, du river himlen, det vet jag. Ditt inre är med oss, men den "busiga" delen av dig stökar och bökar för fullt där du är. Jag tror inte på Gud, inte på himlen heller, men någonstans är du, men det är svårt att veta var, men du är alltid med oss på någe vis. De tecken som du har gett till mig visar att du finns här med mig, och jag önskar att du kommer att visa dig mer. Allt som vi hade med varandra ska inte alla få veta. Du och jag älskling, för hela livet!
Jag älskar dig mer än allt annat på denna jord älskade du, minnen finns kvar och även du, djup där inne i mitt hjärta, i mitt huvud, i mina tankar. Tack för dom här åren som jag har fått vara din, och tack för alla fina minnen som jag kommer att bevara väl.
Du är fortfarande den finaste människan, vill bara att du ska veta att:
JAG ÄLSKAR DIG SÅ OBESKRIVLIGT MYCKET!

Hej, alla som helt plötsligt har börjat läst min blogg.

Folk verkar ha misstolkat en del av vad jag skrev i mitt förra inlägg. Jag tycker att det är skönt att folk visar medkänsla till hans närmaste vänner och familj, inklusive mig. Det jag försöker få fram är att folk verkar inte förstå vad vi nära går igenom just nu.? Har ni själva varit med i samma situation?

Tänk er att ni har en pojkvän, som ni vet allt om, ni kan prata med han om allt. En kille som ni skulle göra allt för, en kille som hade ett hjärta av guld. Vore inte det helt perfekt? När ni sedan har vart tillsammans i 3 och ett halft år, så går eran kille bort i en tragisk olycka. Eller tänk er bara en person som står er väldigt nära, en person som du gör allt för?
Skulle inte ni bli rätt irriterade eller ledsna, att personer som man aldrig har hört talas som skriver: Vi kommer sakna dig, vi var så bra vänner, vi kände varandra så väl. Man vet själv vad som är lögn eller sanning.

Jag visste vem Tobias var, jag vet vem han är. Och självklart kan jag inte veta av alla hans vänner, men jag vet vem dom närmaste var, jag vet vilka han umgicks med. Vänner som han inte har umgåtts med på flera, flera år, som helt plötsligt skriver, jag kommer sakna dig?

Så tänk om det var just dig det hela handlade om, din närmaste vän, pojkvän, flickvän, någon nära i familjen?

Jag är extremt tacksam för alla som bryr sig, alla som förstår vad det hela handlar om. Och nej, jag vill inte att folk bara ska höra av sig till mig, jag vill att folk ska tycka att det är hemskt, för det är det.

Så klartext med mig: Folk kan tycka vad dom vill om det som hänt, men jag tror iallfall att dom flesta tycker att det är väldigt hemsk. Jag vet att Tobbe hade många vänner, men alla dom som skriver att dom var bästa kompisar, att dom visste allt om varandra, folk som inte ens familjen, eller jag känner till? Har man en bästa vän så tycker iallfall jag att alla ska veta vem det är. ?

Tobias hade ett stort hjärta, det va få personer som han inte gillade. Men jag blir varm i mitt hjärta när folk skriver, vi tänker på familjen och annhöriga, vi beklagar verkligen sorgen. Men gör som ni vill, jag ska inte hindra er. Jag skriver det jag har på hjärtat, och det är många tankar som flyger runt i mitt huvud just nu, lika så skriver ni vad ni tycker.

Och ni som kommenterar, tack så mycket! Verkligen moget att vara anonym, verkligen. Men tack för att ní trycker ner mig ännu mer, ni har lyckats! Det var väl det ni ville. Vill också säga att ni som kommenterat anonymt, får gärna skriva sitt namn så att man kan förklara sig innan man får ett påhopp?

Det är tungt nu. Jag har förlorat den personen som jag älskar mer än allt annat på denna jord. Det finns inga ord, alla vet endå.
Men jag tackar alla mina underbara vänner för allt stöd, ni visste iallafall vem han var.

Sen alla som läser det här! Jag blir så himla förbannad på folk som säger : Vi kommer sakna dig Tobias, RIP, allt som folk skriver, folk som inte ens kände honom, folk som kanske träffat honom en gång. Så himla fel! Självklart kan man ha medlidande till familjen, de närmsta vännerna, eller tex mig. Man kan  tycka att allt är hemsk, men det jag menar är att folk helt plötsligt var jätte bra vän med han, eller visste allt om han, oj vad många vänner han fick helt plötsligt.

Så ta åt er, lite fel att skriva och höra av sig nu, när allt är för sent.?!



JAG KOMMER ALLTID ATT ÄLSKA DIG TOBIAS, MEST AV ALLT <3